EU-direktivet om tidsrapportering:

EU-direktivet om tidsrapportering från 2019 representerade en betydande förändring i hur arbetstimmarna registreras och hanteras i de länder som har implementerat reglerna. Medan många ser direktivet som en fråga om regulatorisk efterlevnad innebär det faktiskt en verklig möjlighet att förbättra sitt arbetsgivarvarumärke och främja anställdas välmående. Och just det kommer vi titta närmare på i den här artikeln.

Vad är EU-direktivet om tidsrapportering?

Grunden i direktivet är att arbetsgivare i EU ska inrätta ett objektivt, tillförlitligt och tillgängligt system för att registrera sina anställdas arbetstimmar. Systemet är utformat för att säkerställa efterlevnad av arbetsrättslagar, särskilt de som rör arbetstid, rastpauser och övertid. Målet är att skydda anställda från överarbete och säkerställa att de får rättvis ersättning för sin tid.

Viktiga rapporteringsmått

Företag förväntas följa och rapportera flera viktiga värden, inklusive:

• Totala arbetstimmar: det exakta antalet timmar som varje anställd har arbetat.
• Övertidstimmar: timmar som arbetats utöver den standardiserade arbetsveckan.
• Rastpauser: varaktighet och frekvens av pauser som tas av anställda.
• Frånvaro och ledigheter: registrering av ledigheter, inklusive sjukledighet, personlig ledighet och semesterdagar.

Hur allt detta relaterar till anställdas välmående – och arbetsgivarvarumärke

Det kan till en början verka som att tidsrapportering framförallt är ett sätt för chefer att övervaka sina medarbetare. Men det finns positiva aspekter också. Gräver man lite djupare finns det flera viktiga anledningar till att det kan vara smart att registrera arbetstid:

• Transparens och förtroende: Ett klart och rättvist tidsspårningssystem förbättrar företagets rykte som en etisk och transparent arbetsgivare. Denna transparens skapar förtroende och stärker arbetsgivarvarumärket.
• Medarbetarnas makt över sin tid: Anställda har tydlig översikt över sina arbetstimmar, vilket ger dem möjlighet att hantera sin tid mer effektivt och förespråka en bättre balans mellan arbete och fritid.
• Minska utbrändhet: Genom att registrera arbetstid och säkerställa regelefterlevnad kan företag minska fall av överarbete och utbrändhet väsentligt. Det skapar en hälsosammare, mer hållbar arbetsmiljö.
• Data för att öka välmående: Den insamlade datan kan användas för att identifiera mönster som kan tyda på en risk för utbrändhet eller stress - inom avdelningar, under särskilda omständigheter och genom hela den årliga HR-cykeln. Företag kan sedan skräddarsy sina åtgärder för att adressera dessa specifika områden och erbjuda mer riktat stöd till sin arbetsstyrka.
• Att locka till sig talanger: Ett starkt fokus på anställdas välmående och balans mellan arbete och fritid är en mycket attraktiv aspekt av ett företags kultur. Företag som omfamnar dessa principer ökar möjligheterna att locka till sig toppbegåvningar som värderar dessa aspekter på sin arbetsplats.

Slutligen...

Även om det kan vara ett efterlevnadskrav ger EU-direktivet om tidsrapportering företag och HR-avdelningar en spännande möjlighet att förstärka en positiv arbetsplatskultur. Genom att fokusera på transparens, medarbetarnas välmående och en hållbar arbetsmiljö, kan företag öka sin attraktivitet som arbetsgivare med mer nöjda och engagerade medarbetare som resultat. Detta proaktiva tillvägagångssätt för anställdas välmående är inte bara en juridisk skyldighet – det är en strategisk fördel i dagens konkurrensutsatta talangmarknad. 

I Sverige finns ännu ingen tidsplan för att införa EU-direktivet, men i Danmark till exempel förväntas de nya reglerna att träda i kraft 1 juli 2024.

Här kan du läsa mer om tids- och frånvarorapportering i Sympa.